Atomic Super Kick

Jag hade inga förväntningar på den här överhuvudtaget, snarare tvärtom. Hur kul kan det bli med pretto amerikanskt blajblaj om sin nations födelse och överlägsenhet och kamp för sin frihet? Med den stora skillnaden då att på den tiden var de underdogs - idag är det snarare Nordamerika och inte Storbritannien som utgör ockupationsmakt och begränsar andra människors frihet. I motsatt ringhörna, alltså den positiva då, monsterproduktionsbolaget hbo som fullkomligt vräker ur sig kvalitetsserier - låt vara med en viss förkärlek för samtalsterapi.

 

Så här långt, föga förvånande, tycker jag att det är utomordentligt välproducerat. Surprise, surprise eller inte så att säga. Bra manus, skådespel, påkostade miljöer och hela den biten. Alltså väldigt sevärt faktiskt.

 

En annan sak som jag var väldigt osäker på var seriens första affischnamn - Paul G - håller han verkligen som huvudroll, kan han bära en hel långfilm och nu också en hel serie? Jag måste påstå att jag var tveksam efter att ha sett Lady in the water. Såhär precis efter första avsnittet tycker jag att han gör en bra insats, men så är också rollen som akademiker/lärd man bland okunniga (känns det igen, sideways någon...) något som verkar vara ett signum för honom. Alltså funkar det också på det planet. Sedan när det gäller amerikamasturberandet så är det knappast någon nyhet. Det är inte speciellt jobbigt eftersom vi har matats med den skiten så länge man kan minnas att man inte reflekterar nämnvärt över det mer. På det hela taget alltså över förväntan för första avsnittet.