Fade To Black / Knocked Up

Tänkte skriva några rader om helgens trivialtittande: I fredags kollade vi på Fade To Black med bl.a. en av mina alltime favourites Christoffer Walken i en biroll. Den handlar om Orson Welles som kommer till efterkrigstidens Italien för att komma bort från sitt upplösta äktenskap med Rita Hayworth, och för att få igång sin karriär igen. En person dör under filminspelningen och Mr Welles misstänker att det rör sig om ett mord.

Det här är en deckarfilm med ett sargat Italien efter andra världskriget som dekor som bjuder på mycket stämningsfulla, dekadenta miljöer men även, eftersom handlingen utspelar sig bland överklassen, en del fina slott och herresäten. Paz Vega som Lea PadovaniDanny Huston gör en bra insats som finkänslig, överklasslyngel med konstnärliga ambitioner - Orson - på ständig kollisionskurs med sin utsedde inhemske guide/chaufför/livvakt. Att herr Walken gör en bra insats känns nästan onödigt att skriva eftersom det är regel utan undantag.

En bra film med spännande intriger, mysiga miljöer och även en del storpolitiska infallsvinklar.

I lördags såg vi komedin Knocked Up, som är gjord av skaparna till mycket uppskattade The 40 Year Old Virgin. Med detta i minnet blev i alla fall jag besviken, då jag hade väntat mig en mer tillspetsad komedi. Istället fick vi en söt feelgood film nästan i stil med den fula ankungen. Visst var den lite småkul här och där, men lämnade inget större intryck efter sig.

The Shield

Jag har hört att det sägs att The Wire är världens bästa polis-tv-serie. Jag har inte sett en sekund av den, men däremot så fastnade jag framför The Shield och måste skriva att den var riktigt jävla bra. Började med att slentriankolla ett avsnitt här och ett där, och nu har jag plöjt igenom hela femte och hela sjätte säsongen.


Plotten är följande: på (polis-) stationen i Farmington i L.A. bildas det ett s.k. striketeam för att hålla koll på de olika kriminella gängens aktiviteter. Den lilla enheten på fyra man blir väldigt tajt och arbetet de utför är ruggigt effektivt. Att man sedan inte kan vara supersnut och samtidigt följa regelboken till punkt och pricka är ingen hemlighet, men så länge slöddret åker dit så är alla glada och nöjda. Men så en dag dyker det upp en internutredare...


 

Parallellhandlingarna är också riktigt bra. Dels om maktkampen på ladan - som stationen kallas - dels om de andra normala brottsutredarna som så att säga arbetar på det vanliga sättet, dels om de s.k. unies alltså uniformerade snutarna, dels alla tomtar som dyker upp på stationen - allt från diverse low-lifes till kommunpolitiker som vill skapa sig en bild av brottsligheten i deras område - till fruar och barn till de inblandade m.fl.


 

Flera Hollywoodstjärnor har också gästspelat bl.a. Glenn Close i fjärde och Forest Whitaker i säsong fem och sex.

 

The Shield är absolut den bästa deckaren jag aldrig läst. För det känns som att sträckläsa en deckare som du inte vill ska ta slut. Fastän jag hittills inte tyckt om deckaren som genre eftersom jag upplevt den som så endimensionell och stereotyp, så har den här huvudpersonen Vic Mackey och hans kollegor fått mig att återfå hoppet om dess existens!


RSS 2.0